Så tillverkas laktosfri mjölk

Allt fler svenskar upptäcker att de inte tål eller är känsliga mot laktos. Laktos är det mjölksocker som naturligt förekommer i mjölk. Laktosintoleranta är inte allergiska mot laktos i egentlig mening utan saknar istället tillräcklig laktas – det enzym som kroppen behöver för att kunna bryta ner laktosen. Idag finns det dock massor av laktosfria produkter vilket gör det möjligt för laktosintoleranta att fortsätta njuta av mejeriprodukter av olika slag. Laktosfri mjölk är ett exempel på detta.

Laktosfri mjölk är inte en helt ny produkt utan består faktiskt av vanlig mjölk från kor och tas fram precis som vanligt. Denna produkt behandlas sedan för att bli laktosfri. Har du en mjölkgård kan det vara en bra idé att investera i en ATV-kärra som du kan koppla på bakom din ATV. Det är ett otroligt smidigt hjälpmedel som kan användas till massor av olika arbetsuppgifter som uppstår i samband med att du producerar mjölk som sedan ska förfinas och omvandlas till laktosfria produkter till dem som behöver det.

När den ursprungliga mjölkprodukten kommer till mejeriet transporteras den först genom ett väldigt finmaskigt filter och redan där avlägsnas ungefär hälften av laktosen. Därefter tillsätts laktas, alltså samma enzym som kroppen själv använder för att bryta ner den laktos som en människa förtär. Laktasen bryter ner laktosen till galaktos och glukos – ämnen som även en laktosintolerant kan hantera och ta upp i sin kropp.

När denna process är klar värmebehandlas mjölken. Detta görs för att avlägsna eventuella bakterier och skapa en fräsch och säker produkt. Laktosfri mjölk finns ofta i två varianter, låg- och högpastöriserad. Skillnaden ligger i hur hög temperatur som använts vid värmebehandlingen. En lägre temperatur ger en skonsammare pastörisering och en laktosfri mjölk som håller mellan 7-9 dagar i kylskåp. Högpastöriserad laktosfri mjölk har betydligt längre hållbarhet, hela 28 dagar.